Att förbereda sig inför en flygresa

I hela mitt vuxna liv har jag varit flygrädd - det kan vara så att jag alltid har varit det, men så långt tillbaka kan jag inte minnas. Min flygrädsla yttrar sig oftast på samma sätt: ångest & oro innan resan och handsvett, hög puls och panikkänsla under resan. Därför är det av stor vikt att jag planerar och laddar mentalt, här följer några saker jag alltid brukar göra.

Vädret
Några dagar innan avresa börjar jag följa väderprognoserna. Först det lokala vädret för att se hur illa starten kan bli, sen kollar jag vädret för resten av rutten. Mitt värsta väder är blåst i kombination med låga tunga mörka moln. Det betyder en skakig start (i mitt huvud i värsta fall en krasch) och ett jäkla meck att ta sig genom alla molnskikt. Är det dessutom kastvindar så är det extra jobbigt för piloterna tänker jag. Då sitter de där inne i cockpit och svettas och trycker på alla knappar i panik. Och jag ber för att vi ska klara oss och väntar febrilt på att Fasten Seatbelt-skylten ska släckas.

Turbulensrapporter
Mitt värsta under en flygresa, förutom start och landning, är givetvis turbulensen. I mitt huvud vet jag att det är ofarligt och att nästan alla flighter stöter på det, men jag är ändå livrädd och kommer alltid vara det. Självklart vill jag ta reda på hur kraftig turbulens det kan tänkas bjudas på, så jag surfar in på turbulenceforecast.com och kollar. Är det lila markeringar över flygområdet så ställer jag in mig på det värsta. Lila betyder nämligen "Severe turbulence" och ni hör ju hur det låter. Illa.

Flygplanstypen
Jag kollar alltid upp vilken flygplanstyp som gäller för resan. Därefter kan jag sitta som klistrad på Youtube och kolla in take-offs, landningar, turbulens, sidewind landings och incidenter för det aktuella flygplanet. Det här är inget jag bara gör inför en resa utan det är en hobby - jag älskar flygplan men hatar att flyga.

Checka in / välja plats
Om jag inte har betalat för en sittplats checkar jag alltid in precis 24 timmar innan. På alla resor jag gjort i år, utom en enda, har jag suttit vid fönstret på höger sida i flygplanet. Jag måste sitta på höger sida och jag måste ha fönsterplatsen. Punkt. Är det inte möjligt blir det genast lite jobbigare och jag måste ladda om mentalt.

Flygplatsen
På väg till flygplatsen brukar jag vara ganska lugn. Har jag god tid på mig så sover jag, är jag stressad så tänker jag åtminstone inte på flygrädslan. På själva flygplatsen (i Sverige) inhandlar jag alltid följande: Korsordstidning, Coca Cola Zero och två rör Lakrisal = Tidsfördriv, medicin, medicin.

På planet
På väg in i planet försöker jag kolla in hur piloterna ser ut, eventuellt vinka om tillfälle ges. Det är viktigt att jag känner förtroende för dem och här har jag bara utseende att gå på. De får helst inte vara för unga, se trötta ut eller sitta och flamsa. Jag gillar skäggiga piloter som ser trygga ut, gärna med liten ölmage men inte för mycket (risk för hjärtinfarkt under flygning). Sen sätter jag mig på min plats, tar av mig jackan och spänner fast säkerhetsbältet hårt. Kollar sedan in mina medpassagerare och konstaterar förhoppningsvis att ingen ser ut att platsa för en bild i tidningen, dvs de bilder på vilka som dött i flygolyckan. Är det barn med blir jag lugn, för visst måste de få leva lite till. Ännu bättre om kändisar är med, för de skulle ju aldrig råka ut för någon flygolycka. Sist jag flög till New York var Simon och Tomas med och den resan gick ju bra.

Never ready for take-off!